26.1.15

Finding light

Jag skriver mycket. För varje ord lär jag känna mig själv lite bättre. Vågar se mer klart på sanningen. På den ensidiga dövheten, tinnitusen och ludkänsligheten. Förstår varför jag gick in i väggen.

Börjar på en ny anteckningsbok med ljusare kapitel. Livet kan bara bli bättre. 

Startar veckan tillsammans med Aretha Franklin.

 Respect. 

I write a lot. For every word I learn to know myself a little better. Dare to see more clearly on the truth. On the unilateral deafness, tinnitus and sound sensitivity. Starting with a new notebook with brighter chapters. Understand why I hit the wall. Starts the week along with Aretha Franklin.

Respect.

16.1.15

Just nu

Vas troligtvis Blomkula från Eda glasbruk 
Det blåser, snöar och regnar om vartannat. Busväder. Men då och då skymtar en blå himlen mellan molnen. Mår bättre mentalt och har lyckats kasta av mig offerkoftan. 
Med tulpanerna kommer känslan av att våren återvänder. 
Längtar.






Hoppas alla får en riktigt fin helg. 


_





The wind blows,it is snowing and raining alternately. But now and then I glimpse a blue sky between the clouds. Feel better mentally and has managed to throw me off the victim cardigan.
With the tulips will the feeling of spring returns.
Longs.






Hope everyone has a really nice weekend.


9.1.15

Skira modiga drömmar




Drömmar. Sköra och modiga som fjärilar. Inte längre fängslade av rädslor. Drömmar om kreativitet och skapande. Flyger återigen. Rädslorna finns där, de grymma vakterna. Kommer alltid finnas. Men kommer aldrig mer få styra. De hör till ett annat liv. Livet före dövhet, tinnitus och ljudkänslighet. Jag skulle önska att 2015 blir året då vi frigörs från våra rädslor och vågar göra det vi vill och längtar efter.








Funderar, vrider och vänder på orden. Vill inte att de ska bli för svart. Som dagarna blir också livet sakta ljusare. Orden får lätt sotkant när kroppen inte mår bra. Hasar runt i raggsockor. Fryser mest hela tiden. I söder viskar de att det är snö påväg.

Bläddrar sakta i boken med bara blommor. Massor av blommor av de vackraste sorter.  Med magiska bilder jag bara kan drömma om att återskapa. Ekollonen från oktober är nu skira små ekar. Vill att de ska överleva vinter. Vill plantera dem i vår vildvuxna trädgård. Vill se dem växa sig stora och åldras med mig.



När man ser med nya ögon ser man också nya saker. På en fönsterbräda i vår lillstuga stod den. Under ett tjockt lager med damm. Den måste stått där hela tiden men jag har inte sett den. Vem kan ha gjort den? Den är så vacker.



Dreams. Fragile and courageous as butterflies. No longer imprisoned by fear. Dreams of creativity and creation. Fly again. Fears are there, and the cruel guards. Will always be there. But will never get control. They belong to another life. Life before deafness, tinnitus and sound sensitivity. I wish that 2015 will be the year when we are are released from our fears and dare to do what we want and love.

Thinking, twists and turns of words. Do not want them to be black. As the days become brighter life becomes brighter as well. The words may be slightly dark when the body is not feeling well. Shuffles around in woolen socks. Freezes all the time. In the south they whisper that there is snow on her way.

Viewing slowly in the book with just flowers. Lots of flowers of the most beautiful varieties. With magical pictures I can only dream of recreating. Acorn of October is now sheer small oak trees. Want them to survive the winter. Want to plant them in our overgrown garden. Want to see them grow big and grow old with me.